Flera aktörer deltar i övervakningen av underrättelseverksamheten. Modellen för övervakning grundar sig på samarbete mellan övervakarna av underrättelseverksamhet och möjliggör övervakning som genomförs ur olika perspektiv och utnyttjande av specialsakkunskaper på ett kostnadseffektivt sätt.
Övervakningen kan delas i intern och extern övervakning. Den interna övervakningen av underrättelseverksamheten omfattar utöver den sedvanliga chefsövervakningen även underrättelsemyndigheternas interna laglighetsövervakning som för skyddspolisens del utförs av skyddspolisens interna laglighetsövervakare samt för de militära underrättelsemyndigheternas del av Försvarsmaktens assessor och Huvudstabens juridiska avdelning under assessorns ledning. Även inrikesministeriets administrativa övervakning av skyddspolisen och försvarsministeriets administrativa övervakning av de militära underrättelsemyndigheterna kan anses tillhöra den interna övervakningen. Inrikesministeriet och försvarsministeriet ska bland annat övervaka att underrättelsemyndigheterna organiserar och ger anvisningar om sin verksamhet, utbildar sin personal och ordnar sin interna laglighetsövervakning på behörigt sätt.
Den externa övervakningen av underrättelseverksamheten består av underrättelsetillsynsutskottets, underrättelsetillsynsombudsmannens och dataombudsmannens verksamhet. Underrättelsetillsynsutskottet utövar parlamentarisk övervakning av underrättelseverksamheten, underrättelsetillsynsombudsmannen övervakar underrättelseverksamhetens laglighet och dataombudsmannen övervakar underrättelsemyndigheternas registerföring och annan behandling av personuppgifter. Helheten för den externa övervakningen kompletteras av de högsta laglighetsövervakarna, alltså riksdagens justitieombudsman och statsrådets justitiekansler. Enligt arbetsfördelningen mellan de högsta laglighetsövervakarna övervakar riksdagens justitieombudsman den operativa och statsrådets justitiekansler den strategiska nivån av underrättelseverksamheten.
Även om oberoende domstolar inte är övervakande myndigheter har de en viktig roll i underrättelseverksamhetens kontrollsystem vad gäller rättsskyddet. Användning av underrättelseinhämtningsmetoder som innebär en betydande ingripande i de grundläggande rättigheterna förutsätter ett tillstånd av Helsingfors tingsrätt.
Modellen för övervakning grundar sig på samarbete mellan övervakarna av underrättelseverksamhet och möjliggör övervakning som genomförs ur olika perspektiv och utnyttjande av specialsakkunskaper på ett kostnadseffektivt sätt. Figuren nedan visar organisationen av övervakningen och domstolskontrollen av underrättelseverksamheten i Finland.