Lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning, genom vilken det finländska samhällets möjligheter att skydda sig mot allvarliga hot mot den nationella säkerheten ska förbättras, träder i kraft i Finland den 1 juni 2019. Den 26 april stadfäste republikens president en lag om ändring av polislagen samt en lag om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik.
Genom lagstiftningen förbättras Finlands möjligheter att skydda sig mot till exempel terrorism, främmande staters spionage mot Finland eller lamslagning av kritisk infrastruktur. Syftet med de nya befogenheterna och de olika metoderna för underrättelseinhämtning är att som stöd för den högsta statsledningens beslutsfattande och för att skydda den nationella säkerheten ta fram nödvändig information om verksamhet som allvarligt hotar den nationella säkerheten.
Metoderna för civil underrättelseinhämtning används bara av skyddspolisen, och skyddspolisen ska under vissa villkor kunna använda dem även utomlands. I och med den nya underrättelseinhämtningslagstiftningen slopas skyddspolisens förundersöknings- och tvångsmedelsbefogenheter. Skyddspolisens befogenheter när det gäller att förhindra och avslöja brott ändras dock inte. När de nya lagarna trätt i kraft flyttas fokus för skyddspolisens inhämtande av information till ett tidigare skede så att det blir möjligt att upptäcka hot och reagera på dem tidigare än för närvarande.
Lagarna träder i kraft samtidigt som lagstiftningen om militär underrättelseinhämtning. Tillsynen av skyddspolisens verksamhet effektiviseras och utöver de nuvarande övervakarna kommer de helt nya tillsynsorganen underrättelsetillsynsombudsmannen och riksdagens underrättelsetillsynsutskott att övervaka skyddspolisens verksamhet.
Civil underrättelseinhämtning ska skydda Finlands nationella säkerhet
Lagstiftning om civil underrättelseinhämtning - frågor och svar
Fiktiva exempel på tillämpning av underrättelselagstiftningen
