Underrättelsetillsynsombudsmannen publicerade berättelsen om sitt första verksamhetsår
Underrättelsetillsynsombudsmannen har publicerat en berättelse om sin verksamhet under år 2019. Underrättelsetillsynsombudsmannen inledde övervakningen av underrättelseverksamheten 1.6.2019, då lagarna om civil och militär underrättelseinhämtning trädde i kraft. Under det första verksamhetsåret låg vikten särskilt på proaktiv laglighetsövervakning, eftersom riktlinjerna som dras i början av verksamheten kan ha en inverkan långt in i framtiden.
Underrättelsetillsynsombudsmannen övervakar verksamheten av Skyddspolisen, Huvudstabens underrättelseavdelning och Försvarsmaktens underrättelsetjänst.
– Den viktigaste samhälleliga uppgiften för ombudsmannen är att säkerställa att den civila och militära underrättelseinhämtningen endast riktas mot verksamhet som utgör ett allvarligt hot mot den nationella säkerheten, såsom en främmande stats militära verksamhet, en främmande stats underrättelseverksamhet eller terrorism, konstaterar underrättelsetillsynsombudsman Kimmo Hakonen.
I fjol var de viktigaste principiella frågorna bland annat med vilken exakthet underrättelsemyndigheterna bör motivera uppfyllandet av de allmänna och särskilda förutsättningarna för användning av underrättelseinhämtningsmetoder samt iakttagandet av principerna för underrättelseverksamhet.
Under det första verksamhetsåret utvecklade underrättelsetillsynsombudsmannen även arbetsmetoder för övervakning av underrättelseverksamheten.
– Målet har varit att göra övervakningen så kostnadseffektiv och genomslagskraftig som möjligt, säger Hakonen.
Användning av underrättelseinhämtningsmetoder var lagenligt
Underrättelsetillsynsombudsmannen är en självständig och oberoende laglighetsövervakare som har omfattande informations- och inspektionsrättigheter. Underrättelsemyndigheter ska informera underrättelsetillsynsombudsmannen om alla tillståndskrav och beslut relaterade till underrättelseinhämtningsmetoder. Underrättelsetillsynsombudsmannen kan bestämma att användningen av en underrättelseinhämtningsmetod ska avbrytas eller avslutas, om ombudsmannen anser att underrättelsemyndigheten har handlat lagstridigt i underrättelseverksamheten.
Underrättelsetillsynsombudsmannen gjorde under det första ofullständiga verksamhetsåret totalt 50 inspektionsbesök under vilka underrättelsemyndigheters beslut om användning av underrättelseinhämtningsmetoder och skyddande av underrättelseinhämtning granskades. Dessutom deltog ombudsmannen i alla sammanträden om underrättelseinhämtningsmetoder i Helsingfors tingsrätt utom ett.
Den som misstänker att han eller hon har varit föremål för underrättelseinhämtning kan be underrättelsetillsynsombudsmannen undersöka lagenligheten i fråga om den möjliga användningen av en underrättelseinhämtningsmetod som han eller hon varit föremål för. Under året inkom 11 undersökningsbegäran.
Under verksamhetsåret blev det i laglighetsövervakningen inte aktuellt att ge en påföljd till en underrättelsemyndighet.
Underrättelsetillsynsombudsmannens berättelse för år 2019 (pdf)
Mer information:
underrättelsetillsynsombudsman Kimmo Hakonen, tfn 029 566 6758, kimmo.hakonen(at)om.fi
