Underrättelsetillsynsombudsmannen publicerade sin andra årsberättelse

Underrättelsetillsynsombudsmannen har publicerat en berättelse över sin verksamhet år 2020. Under det andra verksamhetsåret övergick man från underrättelsetillsynens startskede till att etablera verksamheten. Den extra personal som fåtts har gjort det möjligt att utvidga tillsynen.

I likhet med den första årsberättelsen innehåller också den andra årsberättelsen underrättelsetillsynsombudsmannens observationer om lagstiftningen relaterad till underrättelseverksamheten. Denna gång gäller observationerna bland annat det rättsliga ramverket för underrättelsemyndigheternas befogenheter för inhämtande av information och befogenheter avseende information samt förhållandet mellan civil och militär underrättelseinhämtning samt brottsbekämpning.

När det gäller befogenheter för inhämtande av information är det frågan om underrättelsemyndighetens rätt att göra observationer om den verksamhet som är föremål för underrättelseinhämtning. Befogenheter avseende information är underrättelsemyndighetens rätt att få information, rätten att behandla den insamlade informationen i den egna verksamheten och rätten att lämna ut information.

– Regleringen om underrättelsemyndigheternas befogenheter avseende information är en ganska komplex och strukturellt oenhetlig helhet, konstaterar underrättelsetillsynsombudsman Kimmo Hakonen.

Förutsättningarna för användning av en befogenhet för inhämtande av information och förutsättningarna för användning av underrättelseinformation som underrättelsemyndigheten fått genom att använda en befogenhet för inhämtande av information eller på något annat sätt skiljer sig dessutom från varandra som föremål för reglering.

Inriktning av underrättelseverksamheten var lagenlig

Underrättelsetillsynsombudsmannen gjorde 172 övervakningsbesök hos underrättelsemyndigheterna och granskade i samband med besöken alla beslut gällande användningen av metoder för underrättelseinhämtning och skyddande av underrättelseinhämtning som underrättelsemyndigheterna gjort. Ombudsmannen deltog i alla sammanträden som gällde metoder för underrättelseinhämtning vid Helsingfors tingsrätt. Ombudsmannen mottog 20 begäranden som gällde undersökning av lagenligheten i eventuell användning av metoder för underrättelseinhämtning.

Användningen av metoder för underrättelseinhämtning som underrättelsetillsynsombudsmannen granskade riktades mot verksamhet som ska anses utgöra ett allvarligt hot mot den nationella säkerheten.

– Underrättelsetillsynsombudsmannen kan på underrättelsemyndighetens begäran eller i samband med en domstolsbehandling gällande en metod för underrättelseinhämtning framföra sin egen syn på rätt tolkning av lagstiftningen, säger Hakonen.

Under rapportåret tog underrättelsetillsynsombudsmannen även på eget initiativ upp lagtolkningsfrågor i ett beslut av en underrättelsemyndighet för bedömning. Dessa frågor kunde ha en mer allmän betydelse. Det var frågan om förhållandet mellan civil och militär underrättelseinhämtning samt brottsbekämpning. Ombudsmannen underrättade underrättelsemyndigheten om sina synpunkter på detta förhållande, vilka redogörs för i årsberättelsen (s. 32–34).

Underrättelsetillsynsombudsmannens berättelse för år 2020 (pdf)

Mer information:
underrättelsetillsynsombudsman Kimmo Hakonen, tfn 029 566 6758, kimmo.hakonen(at)om.fi