Underrättelsetillsynsombudsmannen publicerade sin sjunde årsberättelse

Underrättelsetillsynsombudsmannen har publicerat en berättelse om sin verksamhet för år 2025. Ett framträdande tema i underrättelsetillsynsombudsmannens föregående årsberättelse var hur förändringar i verksamhetsmiljön, mot bakgrund av det geopolitiska säkerhetsläget och digitaliseringen, påverkar underrättelselagstiftningen och tillämpningen av den samt tillsynen över dess efterlevnad. Temat behandlas vidare i denna årsberättelse. 

När säkerhetsläget förändras betonas betydelsen av den helhet som omfattar reglering av olika säkerhetsmyndigheters verksamhet. Temat är ännu mer aktuellt än tidigare bland annat på grund av de pågående lagstiftningsprojekt om civil och militär underrättelseinhämtning samt hotbaserad kriminalunderrättelseinhämtning. I lagstiftningsprojekten kan erfarenheter från civil och militär underrättelseinhämtning utnyttjas, och projekten kan också påverka underrättelsetillsynsombudsmannens uppgifter, konstaterar underrättelsetillsynsombudsmannen Kimmo Hakonen.

Inriktningen av underrättelseverksamheten var lagenlig

Underrättelsetillsynsombudsmannafunktionen gjorde 148 sådana tillsynsbesök hos underrättelsemyndigheterna, i samband med vilka samtliga tillståndskrav och beslut om användning av underrättelseinhämtningsmetoder granskades. Underrättelsetillsynsombudsmannafunktionen deltog i samtliga sessioner vid Helsingfors tingsrätt som gällde underrättelseinhämtningsmetoder, med undantag för sex.

Utöver den omfattande laglighetsövervakningen i realtid av beslut om användning av enskilda underrättelsemetoder genomfördes även mer omfattande temainspektioner hos Skyddspolisen och Försvarsmaktens underrättelsetjänst under berättelseåret. Dessa inspektioner gällde genomförandet av underrättelseinhämtning som avser datatrafik. Tillsammans med den biträdande dataombudsmannen utförde underrättelsetillsynsombudsmannen även en gemensam inspektion av militära underrättelsemyndigheter avseende fortsatt behandling av personuppgifter som erhållits med hjälp av underrättelseinhämtningsmetoder. Med fortsatt behandling av uppgifter avses bland annat granskning av de upptagningar som uppkommit vid användningen av underrättelseinhämtningsmetoder, lagring i register av uppgifter som inhämtats genom användning av underrättelseinhämtningsmetoder eller annan lagring av dem samt bedömning av om fortsatt lagring av personuppgifter är nödvändig. 

Underrättelsetillsynsombudsmannen mottog 15 begäranden om utredning av lagligheten i den potentiella användningen av en underrättelseinhämtningsmetod. Inga klagomål togs upp till prövning. 

Den användning av underrättelseinhämtningsmetoder som underrättelsetillsynsombudsmannen granskade riktades mot verksamhet som ansågs utgöra ett allvarligt hot mot den nationella säkerheten.

Underrättelsetillsynsombudsmannen överklagade ett ärende hos högsta domstolen. Han anmälde till förundersökningen ett ärende som hade koppling till en ärendehelhet som underrättelsetillsynsombudsmannen hade anmält till förundersökningen föregående år.

Pågående lagstiftningsprojekt

En representant för underrättelsetillsynsombudsmannafunktionen var permanent sakkunnig i arbetsgrupper som har tillsatts för översyn av lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning och lagstiftningen om militär underrättelseinhämtning. Underrättelsetillsynsombudsmannen hördes i den parlamentariska styrgruppen och arbetsgruppen för projektet som berett revideringen av 10 § i grundlagen samt i arbetsgruppen som berett lagstiftning om polisens kriminalunderrättelseinhämtning. Även lagstiftningsprojekt om Gränsbevakningsväsendets och Tullens kriminalunderrättelseinhämtning pågår.

Mer information:

underrättelsetillsynsombudsmannen Kimmo Hakonen, tfn. 0295666758, kimmo.hakonen(at)om.fi